just say that you like me, I won't tell a soul

det var gott med mat ikväll...Jag och min kära instruktör Peter åt så det gjorde ont i käkarna. Sill och Potatis...Potatis med sill..Rabarberpaj...Som vanligt under festliga tider när det finns barn med så är det alltid jag som kryper omkring på golvet och leker med dem.
I finkläder också..No problemo...Barnen var ganska underhållande...Normalt brukar inte barn gilla mig alls...Dem får alltid en sån blick som om dem såg nåt scary så fort dem ser mig...men nuförtiden så brukar jag va ganska omtyckt av barn...
Jag kan gå ner i spagat och köra volter...
Så det får jag cred för...
Annars var kvällen helt ok...lite par...lite löst folk...inga people i min ålder...Tobias räknas inte...Kasper hämtade mat till mig så nu är jag skyldig honom en tårta tydligen...Not gonna happen...
Jag åt ganska mycket mat, drack lagom mycket, smsade mycket...


Alltid ska han spela så macho...sist jag såg honom så var han så söt när vi stod vid trappstegen och kramades godnatt.
Denna gången var det återigen samma macho style...klassiska "jag kanske orkar ses senare, jag kanske kan, kanske inte, om jag orkar, jag får se tjafset"...Jag brydde mig inte så mycket men pang boom shakalak jag hade endast 10 minuter på mig att komma ner till gustav...what the hell...hur orkar ni?

Jag skuttade ner till gustav och där står han...tönt! vad är det med machoattityden när jag vet att he want's to love me...
Det var mysigt ingen tv. ingen möbler...enda ljuskällan kom från gatlyktorna.
han var inte så macho längre...mes..jag tycker det är sött när dem  försöker spela så hard to get...men så fort ingen ser så blir dem helt fluffiga och snälla...

Det var mysigt...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0